Hultsfred
Hultsfred omnämnd 1320 "Huluszfarahult" (deras skogdunge, som bor vid sjön Hulund Hålsjön). Sedan urminnes tider till in på 1920-talet hölls kreatursmarknad i oktober varje år på södra delen av det som idag kallas Silverslätten. Tidigare marknadsbodar finns idag bevarade på Skansen i Stockholm.
På 1300-talet tillhörde Hultsfreds området troligen den heliga Birgittas make Ulf Gudmarsson Hjorthuvud.
Hulingsryds gästgivargård fanns från 1600-talet fram till 1878.
Sjön Hulingen (Hulung, den ihåliga sjön) har varit mycket fiskrik i gångna tider, bl a på siklöja, och var säkert ett tungt vägande skäl till bosättningen. Ett annat skäl var att i sjön fanns rikligt med sjömalm, vilket användes vid den tidigare järnhanteringen som råvara till masugnarna i Hagelsrum och Storebro (i Vimmerby kommun). Nuvarande Strandpromenaden är plats för ortens tidigaste industri och där platsen för upplag av sjömalm och kol samt smältning. Den plats där centrala tätorten ligger idag förr för Hulingsryd hage.
På Hultsfred slätt möstrade delar av Calmare Regemente första gången 1630, under svensk stormaktstid, då erövringskrig i länderna kring Östersjön skulle äga rum. När indelningsverken på 1680-talet skulle börja fungera, erfodrades utbildning av de inhemska knektarna och en mötesplats för detta. År 1685 inspekterades trupp på slätten och 1687 var där övning. Kung Karl XI kom vid fler tillfällen till Småland för dessa mönstringar av fotfolk och ryttare. År 1688 tog kungen in på Hulingsryds gästgivargård. Kalmar Regemente blev helt utplånat vid slaget vid Poltava 1709 under Karl XII, vilken också besökt Hultsfreds slätt.
Sporadiska övningar ägde rum av Smålands husarer och Calmare Regemente fram till 1796, då regementet permanent installerade sig på slätten och var förlagt där till 1918. Slätten ansågs lämplig för militärövningar eftersom den var rymlig, småbevuxen, plan, vacker och "bekvämt belägen". Kung Oskar II inspekterade regementet 1880 och Gustav V 1913. Soldat- och kulturlivet på regementet förde till trakten både varor och människor som starkt påverkade både omkringliggande landsbygd men också tätorternas tillväxt. Några ursprungligen militära byggnader återstår ännu på Hultsfred slätt, där idag Hultsfreds sjukhem ligger.
Den första järnvägen till Hultsfred byggdes 1874, då ortens kraftiga tillväxt starde. Stationssamhället blev ju, som i andra orter i kommunen, en länk i ett nätverk mellan landsbygd och andra marknader. Det blev en naturlig affärsplats i det alltmar industrialiserade samhället.
Den första 1800-talsindustrin i orten var bryggeriet, tätt följt av ett flertal trävaruindustrier och sedan mekaniska verkstäder och gjuteri. 1898 byggdes den första snickerifabriken.
Bebyggelsen var år 1900 huvudsakligen utsträckt efter den gamla landsvägen mot linköping, Storgatan. Samhället kunde då delas in i två huvudsakliga delar, väster och öster om järnvägslinjen Nässjö-Oskarshamn.
Stationssamhället växte fram hastigt från mitten av
1870-talet när järnvägen väl fungerade. Mellan banan Hultsfred-Västervik
och landsvägen växte ett bosatdsområde fram och av kartan från 1902 att
döma hade också ett antal tomter nyligen avstyckats men ännu ej bebyggts.
Detta bostadsområde tillkom och fick sin form av järnvägsbanans sträckning
som styrdes av bl a befintlig bebyggelse, men också av nödvändigheten av att
kunna erhålla en perrong och ett stationsområde invid och parallellt med
Nässjö-Oskarshamns-banan. Den förra järnvägslinjen hade ett eget lokstall
där idag SJ:s godsstation finns.
Vena
